”Vi måste hjälpas åt att tänka strategiskt kring infrastruktur för forskning”

2019-12-10

Relevant forskningsinfrastruktur är avgörande för att kunna samla in, hantera och få tillgång till data. Men avancerad teknik är dyr och frågan vem som ska stå för kostnaderna. – Det är skarpt läge, säger Anna Qvarnström, forskningsdekan vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.

Infrastruktur för forskning rymmer ett brett spektrum av allt från mindre databaser till biobanker, storskaliga beräkningsverktyg, laboratorier och forskningsanläggningar. Kostnaderna för framtidens forskningsinfrastruktur har under hösten diskuterats flitigt i media och även lyfts i Uppsala universitets inspel till regeringens kommande forskningsproposition.

Forskningsdekan Anna Qvarnström.
Foto: Mikael Wallerstedt

Framförallt låser stora nationella och internationella satsningar upp en betydande andel av dagens forskningsfinansiering. I stort sett hälften av Vetenskapsrådets (VR) budget går till infrastruktur för forskning men kronans låga kurs gör att kostnaden för de internationella åtagandena ökat, vilket ger minskade resurser till nya infrastrukturer. Därför måste vi hjälpas åt att ta bra beslut kring de forskningsinfrastrukturer som universitetet behöver, säger Anna Qvarnström.   

– Vi behöver ta strategiska beslut om vilka forskningsinfrastrukturer vi ska ha, och vilka infrastrukturer som vi kanske låter något annat universitet ha men som våra forskare använder ändå. Till skillnad från ett vanligt projektanslag behöver vi tänka nationellt. Hur ska vi i Sverige kunna ha den infrastruktur som våra forskare behöver?

Strategiskt viktiga forskningsinfrastrukturer

Till de stora som koordineras av universitetet och i hög grad används av Teknat-forskare hör SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing). SNIC finansieras huvudsakligen av VR och är en nationell forskningsinfrastruktur för storskaliga beräkningar.

– SNIC har stor koppling till artificiell intelligens då det området också handlar om att kunna hantera stora mängder data. Så det ligger väl i linje med vad vi har för strategi, säger Anna Qvarnström, och fortsätter:

– Samtidigt medfinansierar Teknat även Max IV, som koordineras av Lund. Flera områden som till exempel materialforskning och life science är generellt sett stora användare av Max IV, så visst har vi ett långsiktigt intresse av den infrastrukturen också.

På universitetsnivå finns ett rektorsråd för infrastruktur som leds av Kristina Edström med representanter från olika vetenskapsområden. Nu finns det även ett nyinrättat forum vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap och som ska fungera som stöd för institutionerna och forskningsberedningen. Medlemmarna har valts ut av prefekterna.

– Representanterna i forumet ska känna till vilka infrastrukturer deras respektive institutioner har, och vad forskarna vid dessa har för behov. På så sätt kan representanterna i forskningsberedningen och fakultetsnämnden få den övergripande information vi behöver när vi ska ta beslut, säger Anna Qvarnström. 


Representanter i Forumet för forskningsinfrastruktur vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap:

Institution

Namn

E-post

Biologisk grundutbildning

Mikael Thollesson

thollesson@ebc.uu.se

Cell- och molekylärbiologi

Filipe Maia

filipe@xray.bmc.uu.se

Ekologi och genetik

Anna Rosling

anna.rosling@ebc.uu.se

Fysik och astronomi

Richard Brenner

richard.brenner@physics.uu.se

Geovetenskaper

Auli Niemi

Auli.Niemi@geo.uu.se

IT

Salman Toor

salman.toor@it.uu.se

Kemi-Ångström

Peter Broqvist

peter.broqvist@kemi.uu.se

Kemi-BMC

Erik Marklund

erik.marklund@kemi.uu.se

Organismbiologi

Daniel Snitting

Daniel.Snitting@ebc.uu.se

Teknikvetenskaper

Zhen Zhang

zhen.zhang@angstrom.uu.se

Tandemlaboratoriet

Daniel Primetzhofer

Daniel.Primetzhofer@physics.uu.se

Medfinansiering i god tid

Forskningsberedningen tar fram underlag för beslut om det till exempel behövs medfinansiering på en högre nivå än institutionsnivå. Viss medfinansiering av stora infrastrukturer beslutas på rektorsnivå. När det gäller ansökningar till VR börjar dessa alltid med en behovsinventering, i enlighet med finansiärens tvååriga cykel.

Figur X. Vetenskapsrådets modell för prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur
Källa: Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2018


Det är de forskningsinfrastrukturer som kommer med i VR:s guide som sen kan ansöka om medel, viket gör behovsinventeringen viktig.

– Lärosätena spelar en viktig roll i behovsinventeringen, fast det går fortfarande att komma in med behovsanmälningar från enskilda forskare. Men det blir mindre stress i systemet och dialogen inom fakulteten startas på ett tidigt stadium i den tvååriga cykeln, säger Anna Qvarnström.

– Så det är bättre om vi kan jobba lite lugnt och kontinuerligt med de här frågorna utan akuthanteringar. Det handlar det om att vara ute i god tid för att försäkra sig om att man hinner bilda fungerande konsortier med andra universitet och har utrymme för medfinansiering.


Kontaktadress för behovsanmälningar och infrastrukturansökningar

Kontaktpersoner:  Carmen Medina och Rickard Sundin, handläggare av forskningsinfrastruktur vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Läs mer: 

Infrastruktur vid Uppsala universitet

Uppsala universitet: 3.5 miljarder till forskning behövs för Sverige och framtiden

Anneli Björkman