Vägledning i ovissa tider

2020-08-04

Porträttbild av Liselott ute på ett rapsfält.
”Det är klart att det är jobbigt, det går ju inte att ge studenterna några klara besked just nu,” säger Liselott Dominicus, studievägledare för internationella masterstudenter i informationsteknologi.
Foto/bild: Gustav Dominicus van den Bussche

Hur ger man studenter råd i tider där nya riktlinjer och beslut förändras snudd på dag för dag? Studievägledare Liselott Dominicus van den Bussche möter många studenter som går en oviss höst till mötes.

– Ofta är det enda jag kan säga, ”sitt lugnt i båten”.

Att vara student i pandemitider är i sig en utmaning med undervisning på distans och osäkerhet kring inte minst tentor och examinationer. Som internationell student är orosmolnen än fler. Som studievägledare vid institutionen för informationsteknologi är Liselott Dominicus en av den som står i främsta ledet för att besvara IT-studenternas frågor, oftast via Zoom.

– De första tio minuterna vill de internationella IT-studenterna prata om corona och dela med sig av sina erfarenheter och hur folk tänker i deras hemländer där det är lock-down. Det blir också en del oro. De internationella studenterna sitter hemma, punkt. De går inte utanför dörren om man inte måste gå och handla, även nu när samhället öppnat upp.

Liselott Dominicus försöker ändå uppmuntra dem att gå ut och titta på de vackra rapsfälten, något som synts i sociala medier där de internationella studenterna förevigar sig själva vid Flogstas gula odlingar. Samtidigt frågar många av dem hur svenskar tänker och resonerar kring viruset och smittrisken. Att folk är ute och nära varandra tycker man är jättekonstigt. För Liselott Dominicus är det svårt att förklara och stå till svars för olika beteenden, men hon brukar säga att svenskar också är ganska förvirrade.

– Hur ska man egentligen göra? Man är rädd samtidigt som vill man kunna leva på något vis. Vi tänker också olika i olika familjer: vissa är ute men är väldigt försiktiga, andra vill vara jättenära andra människor. Hela spektrumet finns i vårt samhälle. När jag berättar det blir det ofta väldigt fina samtal med studenterna, man möts i det här.

Brett spektrum av länder

De studenter hon vägleder läser något av de internationella masterprogrammen vid institutionen för informationsteknologi. De allra flesta kommer från länder som Grekland, Tyskland, Indien, Pakistan, Iran, Kina och Colombia.

– Vi har studenter som har hamnat jättetokigt eftersom många av dem har familj som fru och barn i sina hemländer. Vissa har jobbat uppemot fem år och slitit för att få ihop pengar till studieavgifter och levnadskostnader i Sverige. För det mesta är det mannen som åkt och satsat på en master i västerlandet. De är ofta väldigt unga och kommer du från Bangladesh eller Pakistan så har de länderna inte samma sociala trygghetssystem som i Sverige som tar hand om dig. Händer det saker på hemmafronten, då är det allvarligt. Då kan du ganska lätt få panik. Och du kan inte åka hem för det är lock-down.

Samtidigt som studenterna står i tät kontakt med familj och vänner i hemlandet för att hitta lösningar är de ganska isolerade i Sverige, berättar Liselott Dominicus. Det leder till både ekonomiska problem och psykiska påfrestningar, samtidigt som de måste prestera studiemässigt.

Som studievägledare handlar det först och främst om att lyssna och försöka hjälpa till att sortera studenternas tankar genom att identifiera vad som är mest akut.

– Utifrån vad jag känner till regelmässigt i fråga om exempelvis Migrationsverket, eller hur man kan tenta av moment, så behöver vi reda ut det. Samtalen avslutas ofta med att de har bestämt sig för vad de ska undersöka vidare för att se hur de kan ta tag i sin situation.

Framflyttade kursmoment skapar oro

Kraven för att få uppehålla sig i Sverige hänger ihop med att vara inskriven på och klara ett bestämt antal kurser. Men det är förhållandevis låga krav för att få uppehållstillstånd: 15 högskolepoäng under första året och 22.5 högskolepoäng under det andra året. I den rådande pandemin har regelverket för internationella studenter som redan befinner sig i Sverige dock blivit betydligt mer svårnavigerat. Delar av utbildningen kan ha flyttats till nästa läsår, vilket innebär att utländska studenter kan behöva förlänga sina uppehållstillstånd för att kunna avsluta sina studier. 

Samtidigt är det ofta en svår omställning att komma som student till ett främmande land till att börja med, vilket också kan göra att studenten halkar efter.

– Så länge du kan visa att du hållit dig till din studieplan och genomfört heltidsstudier med godkända resultat så är chansen stor att du får din vistelse förlängd, säger Liselott Dominicus. Men om du har missat hela eller större delen av kurser med obligatoriska moment, så måste du göra klart dessa. Detta samtidigt som du måste läsa nya kurser på heltid enligt studieplanen för att inte behöva gå om dem också. Och det är där det börjar bli tufft tidsmässigt.   

I slutet på maj tornade ytterligare ett hinder upp sig för de internationella studenterna: Migrationsverkets regelverk beviljar inte uppehållstillstånd om den övervägande delen av höstterminens studier sker på distans, vilket gäller både förstagångs- och förlängningsansökningar, enligt deras hemsida.

– Om vi då tänker Teknat så är det bestämt att vissa internationella program ska äga rum på distans hela period ett (31 augusti till 25 oktober, reds. anm.). Det betyder ju att halva terminstiden inte kommer att bedrivas till merparten på campus. Så de internationella studenterna kommer inte att få uppehållstillstånd under period ett. *(Observera att nytt besked i frågan kom 200616 - se fotnot.)

Campusundervisning senareläggs

När Migrationsverkets besked kom fylldes Liselott Dominicus inkorg med e-post från de internationella IT-studenterna. Hon fick förklara att utgångspunkten handlar om skälet för uppehållstillstånd: att bedriva studier här. Om man då inte behöver vara i Sverige utan studerar på distans, så ska man heller inte få uppehållstillstånd. Även om man från Migrationsverkets horisont nu tänjer en del på det förhållningssättet, så kvarstår universitetets beslut från den 9 juni: att den övervägande delen campusundervisning startar först period två, det vill säga 26 oktober till 17 januari.

Ännu knepigare är det för de nuvarande internationella studenterna, påpekar hon. Trots att de i teorin kan infinna sig på campus så är det mycket möjligt att de inte ens kommer att erbjudas campusstudier. Anledningen är att många av dem läser en mix av kurser inom årskurs ett och två, där undervisningsformen för respektive kurs - digital eller campus - ännu inte är beslutade. Samtidigt måste även dessa studenter ansöka om förlängda uppehållstillstånd.

– Var hamnar jag som tjänsteman i det här? Jag skriver ju alla brev med studieplaner för de internationella masterprogrammen vid vår institution, som sen Migrationsverket gör bedömningar och fattar beslut utifrån. Och vi vet ännu inte om sista ordet är sagt, eller ens hur pandemin utvecklas och vad som då händer. Det är bara att som studievägledare så sitter jag med trial and error med människors framtid. Beroende på vad jag skriver, beroende på vilken synvinkel Migrationsverket tar, och hur Uppsala universitet gör, säger Liselott Dominicus och tillägger.

– Det är klart att det är jobbigt, det går ju inte att ge studenterna några klara besked just nu. Det enda jag kan säga är att många jobbar på att lösa det här – vi får bara andas.

*Observera att sedan artikeln skrevs har nytt besked kommit 200616: Tolkningen av Migrationsverkets regler har ändrats och våra studenter kan komma redan i augusti och våra befintliga studenter kan få uppehållstillstånd, säger Liselott Dominicus.

Anneli Björkman